Med närmare hundratusen sjöar, tiotusentals mil strömmande vattendrag och cirka tvåhundra mil kuststräcka med kringliggande hav finns det goda förutsättningar i Sverige och inom EU samarbetet för utveckling av såväl fiskerinäringen som ett växande vattenbruk. Sveriges skiftande vatten‑ och naturtyper från norr till söder gör att det dessutom finns mycket goda möjligheter för fritidsfiske och fisketurism.
Svenskt yrkesfiske bidrar till en levande landsbygd, kust och skärgård genom arbetstillfällen inom fisket, beredningsindustrin och andra relaterade näringar. För många kustsamhällen är det lokala yrkesfisket en viktig del av bygdens identitet och bidrar till kommunernas attraktivitet för boende och turister. Vattenbruk är också en viktig näringsgren med stor tillväxtpotential på den svenska landsbygden. Ett stort allmänt intresse för fritidsfiske är, tillsammans med väl förvaltade fiskbestånd, en grundläggande förutsättning för regional utveckling genom fisketurism, samtidigt som det bidrar till folkhälsa och social gemenskap.
Det finns ett flertal faktorer som påverkar förutsättningarna för fiskets och vattenbrukets utveckling. Många fiskemöjligheter har minskat drastiskt de senaste åren och det småskaliga kustnära fisket brottas ofta med låg lönsamhet och åldrande yrkeskår. Sviktande fiskbestånd skapar orosmoln också för fritidsfisket och fisketurismen. Bättre kunskap om dessa verksamheters betydelse för samhället är viktig för att de ska kunna utvecklas på ett hållbart sätt. Samma utmaningar har våra grannländer. Det svenska vattenbruket har inte utvecklats på önskvärt sätt, men det finns en tydlig ambition i såväl Sverige som internationellt att göra hållbart vattenbruk till en viktig pelare i den blå ekonomin.
Hösten 2019 sjösatte Jordbruksverket och Havs- och vattenmyndigheten projektet Framtidens Fiske och Vattenbruk för framtagande av en ny gemensam strategi och sektorsspecifika handlingsplaner för yrkesfiske, fritidsfiske, fisketurism och vattenbruk. Den politiska ambitionen med projektet förtydligades sedan genom ett myndighetsgemensamt regeringsuppdrag som pekar ut den politiska ambitionen med arbetet. Framtagandet har skett i bred samverkan med näringarna, berörda intresseorganisationer, andra myndigheter och lärosäten.
Strategin och handlingsplanerna ger en gemensam målbild och skapar en tydlig inriktning för utveckling av svenskt fiske och vattenbruk. Strategin understryker vikten av väl fungerande och väl förvaltade ekosystem som grund för lönsamma och konkurrenskraftiga näringar, och behovet att ta hänsyn till alla tre perspektiv av hållbarhet – miljömässig, ekonomisk och social hållbarhet. Den lyfter också behovet av bättre kunskap, kompetensutveckling och kommunikation till stöd för förvaltning och näringarnas utveckling.
Vi vill tacka delaktiga organisationer för visat engagemang i arbetet med framtagandet av strategin. Processen har varit viktig både för slutresultatet, men även för att öka förståelsen och tilliten till varandra. Vår förhoppning är att strategin och handlingsplanerna är början på ett långt och givande samarbete som skapar goda förutsättningar för hållbar utveckling av svenskt fiske och vattenbruk inom ramen för ekosystemens bärkraft och i linje med FNs hållbarhetsmål.
