Räkor är ett av våra populäraste livsmedel och längs Bohuskusten är det en art som ger angenäma vibrationer långt ner i folksjälen. Att vi ska få nyfångade räkor på bordet när vi är sugna känns självklart. Men att fiska upp räkorna är inte lika enkelt, speciellt inte när målet är att räkfiske ska vara långsiktigt hållbart. I dagsläget finns det bara en teknik som klarar av att ge räkfångster som är ekonomiskt försvarbara och det är trålning. Bottentrålning efter räkor kan däremot ha negativa konsekvenser för fisk och andra arter som lever på botten i havet. I Kosterhavet har man sedan 2000-talets början utvecklat en ny teknik som skonar havsbottnen och minimerar bifångsterna till mycket låga nivåer. Samförvaltning Norra Bohuslän som består av forskare, yrkesfiskare och myndigheter har genom ett nära samarbete tagit fram Kostertrålen. Lösningen innebär att en rist har placerats framför trålen och sorterar bort bifångster som slipper ut innan de går in i trålen. Det används även trålbord i en mindre storlek som minimerar skadorna på havsbottnen. Ytterligare en positiv åtgärd är att man genom Koster-Väderöfjordsöverenskommelsen har enats om en sänkt gräns för minsta tråldjup från 50 till 60 meter så att räkfisket numera endast bedrivs på djupare vatten. Dessutom har även ett antal extra skyddsvärda områden fredats och där råder det trålförbud.
Det finns ett starkt intresse bland allmänheten, fiskerinäringen och myndigheter för att bedriva ett miljö- och beståndsmässigt hållbart yrkesfiske och den småskaliga räktrålningen i Kosterhavets Nationalpark är ett lysande exempel som visar att det går att hitta långsiktiga lösningar som både skyddar miljön och stärker bestånden samtidigt som fisket fortgår med god lönsamhet.
Läs mer om räkfisket i Kosterhavet:
http://samforvaltningnorrabohuslan.se
